I loved him so, but I let hom go. Because I knew he'd never love me back.

 
Hallå där!
 
Mötet var mysigt och maten var god. Antar att jag kanske är hemmakär men gillade mina grejer bäst... Haha! Så kanske man inte får säga, men det verkade de andra tycka med eftersom alla mina tre rätter tog slut först och många andra fick ta med sig massa mat hem igen. Förutom Cami och en annan tysk tjej (som tyvärr åker hem nästa månad) förstår jag inte mig på de andra i gruppen. De är allmänt udda och ja... udda. Någon hade stannat förbi Tacobell och köpt mat med då det är sydamerikanskt. Kul. Även när vi skulle säga vad vi var tacksamma för under middagen var det säkert 1/2 som inte sa något. Hur kan man inte ha något att vara tacksam för?! Jag tänkte skriva ut min lista, men det sparar vi till Thanksgiving. Idag sa jag i alla fall att jag var tacksam för att ha fått en helt underbar värdfamilj som gör allt för att jag ska känna mig som en del av familjen. Jag sa också att jag var tacksam för att min LCC är helt grym! Man har hört skräckhistorier om LCCer som inte bryr sig ett dugg och inte ställer upp alls. Skulle det mot alla odds skita sig med min familj vet jag att Julie stöttar mig. Känns tryggt då det är meningen att hon ska vara ett stöttpelare här borta. Tycker det är viktigt att visa uppskattning och jag tror verkligen Julie tyckte om att höra det.
Har förresten införskaffat mig en ny locktång vilket ni kanske förstod. Jag gillart!

Kommentarer
Postat av: Lillie

Haha ja men alla kanske inte har gått hotell och restaurang heller ;) Och ännu en gång, sjukt snyggt hår!

Svar: tack! :Dhaha nej, det är ju sant ;)
Katarina Nilsson

2012-11-05 @ 09:15:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0