nilssonkatta

 

Spenderade en extra natt hos Angelica eftersom hon ändå är ensam hemma och jag inte börjar förrän 15:30 idag. Det behövdes, antar att jag kommit in i den här dippen då jag hatar allt och alla här borta (förutom mina älskade vänner som är bäst i världen). Att få hem en räkning från tandläkaren på $535 hjälper inte heller när det skulle gå på $120. Faktumet att jag knappt har så mycket pengar ens på mitt svenska kort gör att jag helst av allt bara vill bryta ihop. VF säger att jag kan låna hur mycket pengar jag vill av dem men jag tycker inte om att låna, "kan själv" försvann aldrig från att man var besatt av de orden i 3års åldern.

Kommer också hem till mitt rum efter en lugn och skön helg för att finna att någon hoppat på min väl- och nybäddade säng. Rotat runt i min garderob och ätit av mitt godis som mamma skickade. Mina energibarer ligger utspridda i rummet och i badrummet ligger det bajs i toalettstolen för att det glöms att spola.

Jag är så trött! Så trött på att behöva tänka för andra, både vuxna och barn. Jag är trött på att vara arg och trött jämnt. Det är inte jag! Jag är den där tjejen som "måste vara falsk för ingen kan vara så glad som hon är hela tiden". Jag är trött på att skämmas över respektlösa barn när jag tar med dem till en glassbar eller restaurang. Och jag är trött på att vara ensam trots att man är omringad av människor. Det är inte ens mina barn men här har jag åkt över land och rike för att hjälpa en familj i nöd. Jag har lämnat allt vad trygghet och kärlek är bakom mig för att uppleva något nytt och spännande, och så möts man av det här. Önskar att jag kunde gå i ide nu och vakna upp igen när våren står för dörren.

Over and out.