What we had isn't lost.


Det är så rackarns härligt att bo på landet! När jag och lillebror var ute och gick idag stannade vi till hos en liten farbror som jobbade i trädgården, vad jag kan minnas har jag aldrig träffat honom tidigare. Vi pratade som gamla vänner om påskliljor och väder. Han försökte tvinga på mig påskris tre gånger som jag artigt tackade nej till. Sen berättade han hur rådjuren hade ätit upp alla hans krokusar. Attans rådjur.

Kass mobilbild på de skyldiga.


Jag vandrade vidare och hälsade på alla bilar som körde förbi och jag vinkade även på den lilla tanten som putsade sina fönster i uterummet.

Längs med vägen finns det massa söta hästar med, jag gillar hästar!


Nackdelen med att bo bland massa åkrar är att vakna upp till doften av koskit nästan varje dag under våren. Man får helt enkelt ta det goda med det onda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0