The days with you still live inside my heart.

 
Helgerna jag spenderar tillsammans med mina tjejer här i Denver är höjdpunkten på hela veckan. Oftast går vi ut på lördagar men en fredag slinker in här och där med. Igår var vi ute en fredag på ett nytt ställe. Första och sista gången där, och jag tror jag pratar för alla när jag säger det. Inte nog med att jag och Jen blev förföljda av en liten indier hela kvällen (han gick efter oss och stirrade/gömde sig bakom ett hörn och kollade fram då och då...). De två första människorna jag såg på tjejtoan fick mig att kolla en extra gång på skylten då jag trodde jag var på herrtoan. Den första killen jag mötte hade en svart t-shirt under en röd, långärmad nättröja och en matchande röd sjal runt halsen... Fick vibbarna av att vi hamnat på en gayklubb. Inget illa menat alls mot homosexuella, jag känner bara att det inte riktigt är min grej dock. Den första som pratade med oss undrade om vi ville ha Molly, vilket är ett annat namn för Ecstasy. På det spåret fortsatte kvällen så vi drog någon timme innan stängning. Förutom detta lilla missöde började kvällen helt fantastiskt med käk på The Cheesecake Factory för ett sista hejdå till Jojo som idag gav sig ut på sin resemånad.
Utgångarna här i Colorado tror jag är så roliga just för att jag har världens bästa vänner. Skulle man gräva djupare i det hela skulle man upptäcka bristen på attraktiva människor och garderober. Man skulle även inse att "the mile high city" inte bara stämmer in på hur högt vi är placerade över havet. Jag är bara här tillfälligt dock och längtar inte hem till lilla Falkenberg och dess utångar, klart att man saknar folket överlag, och dess stil... men mest av allt saknar jag nog pastavagnen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0