This years love had better last.


Dag 30 – 10 dödssynder

Jag kommer verkligen inte på 10 dödssynder. Har ju inte direkt vigt min dag åt att komma på några heller.. men jag kör på de jag har så länge.

Kom ihåg att ta allt med en nypa salt, riktigt dödssynder är detta kanske inte...

1. Att såra någon med vilje. Att hämnas är dock helt okej. Dock måste du hämnas i samma skala/grad som du själv blivit utsatt för.
2. Att visa BH:n på ett "fult" sätt - alltså när det inte är meningen.. och när man har en ful BH på sig.

Som ovan till exempel. Inte bara visar hon BH:n, banden är snurrade och lappen tittar fram. Suck!

3. Detta är lite som 2:an, man får inte visa de där snörerna som kläderna ska hänga i på galjen! Helst av allt klipper man bort dessa snören det första man gör (samtidigt som man tar av prislappen).
4. Vi fortsätter på klädspåret (typ). Det är INTE okej att ha kvar prislappen under skon, aldrig.
5. Att säga något ont om Brynäs kan straffa sig hårt.

Okej, hälften kvar. Det får vänta tills efter Nyårscupen som jag ska till om någon timme med Johanna, Mahilda syster. Hon själv ansluter sig till oss efter jobbet.

Like an apple on a tree hiding out behind the leaves. I was difficult to reach, but you picked me.


Dag 29 – Det här ska jag bli när jag blir stor

Jag vet inte vad jag vill bli när jag blir stor. Skrämmande nog blir jag 20 detta året, det är ju faktiskt rätt gammalt. jag har ingen aning om vad jag vill göra, men för att motsäga mig själv är ju 20 ändå inte sååå gammalt. Jag har ju förhoppningsvis rätt mågna år på mig att fundera ut något vettigt.
Jag vill jobba men människor i alla fall. Jag vill vara någon som lämnar ett intryck, ett avtryck.
När jag blir stor ska jag även bli världens bästa mamma.

Jag och mammas kusin på min 19års dag.


Imorgon ska jag skriva 10 dödssynder. Svårt!

I wish that I was looking into your eyes.


Dag 28 – Saker jag saknar

Jag tror inte jag saknar några saker direkt. Jag har allt jag behöver och mer därtill. Jag saknar mer platser och personer. Jag saknar dagar som gått, som man aldrig kan få tillbaka. Som vanligt kommer jag tjata om mitt USA och hur jag saknar det, men det gör jag ju! Folk som inte upplevt det kan inte säga något. Jag har en familj och vänner där, jag har ett helt annat liv där som ingen här i Sverige egentligen vet något om. Nåja, jag saknar USA.
Jag saknar mormor. Vi kan inte direkt prata med varandra, vi gör inte något tillsammans heller - men jag tycker om att ha henne nära och veta att hon mår bra.
Det är vad jag saknar mest just nu. Annars är livet rätt fint. Nu är det ett nytt år full av nya möjligheter!


Every move I make feels lost with no direction.


Dag 27 – Min favoritplats

Jag har ingen direkt favoritplats. Så länge jag är med folk jag tycker om kan mer eller mindre vad som helst vara min favoritplats. - Dock älskar jag att sitta på Petters Brygga varma sommarkvällar och se solen gå ner över havet. Åh, det är inte mycket som slår det!
Hela Thailand är även en favoritplats för mig, men ni vet vad man säger; Borta bra men hemma bäst. Måste jag välja en enda plats här hemma så är det ändå rätt lätt. Min säng. När Gud skapade sin första säng var det nog min han hade i åtanke. Så fin är den.


I'm not scared of dying, I just don't want to.


Dag 26 – Mina rädslor

Jag är rädd för spindlar, eller kryp i allmänhet egentligen - men spindlar är värst!
Jag är rädd för att dö ensam och jag är rädd för inbrottstjuvar... och andra läskiga typer.
Jag är också mörkrädd, mest för att man inte ser vad som gömmer sig i mörkret.
Jag är också rädd för att somna när jag kör bil. Som jag sa igår kan jag somna lite när som helst.
Jag är rädd för att förlora mina nära och kära, för jag vet inte vad jag skulle ta mig till utan dem.

Det är nog mina rädslor i stora drag.

- Här skulle det varit en bild på en spindel men jag googlade det och sen började jag nästan gråta... Som ni vet gråter jag även väldigt lätt -

Why don't we go somewhere only we know?


Dag 25 – Det här är jag bra på

Jag är bra på att prata, jag pratar ofta och när jag är nervös pratar jag ännu mer, fast då händer det ofta att jag sluddrar med.
Jag är bra på att övertyga folk om allt möjligt, köp det, köp inte det. Jag kan alla för- och nackdelar.
Jag är bra på mitt jobb och jag är bra på att hantera människor.
Jag är bra på engelska och att ta hand om mig själv.
Jag är rätt kreativ och det är ju aldrig negativt.
Jag är rätt bra på att lyssna, men om någon snubbe ska börja prata om något gammalt jag inte bryr mig om somnar jag lätt. Jag är bra på att somna i tid och otid, men det är nog inte så bra att vara bra på alltid.
Jag är bra på att köra bil. Vill inte kalla mig racerförare direkt, jag är mer den lugna, säkra typen man faktiskt vill åka med.
Jag är bra på att komma ihåg saker, som telefonnummer, födelsedatum och låttexter.
Jag är bra på att glädja andra och det gör jag mer än gärna.
Jag är (eller var i alla fall) bra på luftgevärsskytte.
Jag har ett öga för detaljer och är lite utav en perfektionist, gällade vissa saker.
Jag är också bra på att laga mat och att skriva. I bloggen skriver jag inte särskilt bra, men det är bara för att jag bara skriver av mig när jag känner för. Inga djupa grejer direkt.
Jag är bra på att göra fula miner.

Det känns rätt bra att kunna skriva såhär faktiskt, jag är inte så pjåkig trots allt!


Cry me a river


Dag 24 – Det här får mig att gråta

Det är mycket som får mig att gråta, väldigt mycket. Jag grät för bara någon timme sedan när jag kollade på Micke och Molle. Jag gråter till Extreme Home Makeover och Biggest Loser (för att bara nämna några) och som tidigare nämnt grät jag även till årets Victoria's Secret Fashion Show. Jag gråter till fina låtar och till minnen av alla dess slag. Jag kan gråta av lycka, sorg och smärta, sen kan jag låtsasgråta med.
Nu låter det som att jag gråter konstant, riktigt så illa är det väl inte. Jag är en väldigt glad person och det framgår nog med. Främlingar på jobbet säger åt mig att jag jämnt ser glad ut och då blir man ju ännu gladare. Men nu bytte vi visst spår... Jag gråter helt enkelt när jag behöver gråta.

Jag skrattade så jag grät när jag såg denna bild första gången. Utomstående finner nog inte detta så kul, men när Prim slänger upp lite pepparkaksdeg i luften samtidigt som jag tar kort på Johanna och resultatet blir såhär - då gråter jag av glädje.


The place where I belong


Dag 23 – Mitt hem

Jag bor i ett rätt stort hus vill jag påstå. Jag och mamma bor i ett rött, trevånings tegelhus. Vi har 3 badrum, 4 sovrum och ett kök. Vi har ett fint uterum med tillhörande terrass där det står en murad grill som används flitigt på sommaren. Halva trädgården är inhängnad så Bobby kan springa fritt, på den sidan av trädgården har vi även en kattgård med kattlucka som går in i uterummet. På andra halvan var vi äppel- och plommonträd, hönshus, en till uteplats, mammas grönsaks/blomsterland. På den andra sidan har vi även vårat garage, med plats för två bilar, som sitter fast i huset. Vi har även en liten stuga på tomten som kan vara rätt mysig att sova i.
Mitt hus är mer än ett hus, det är ett hem. Jag har bott där i hela mitt liv och jag tycker det är toppen! Inredningen går i trä och ljusa toner - det känns väldigt välkomnande tycker jag. Vi är lite samlare båda två så det står saker precis överallt. Kort på släkt och familj pryder nästan varje vägg i huset. Blommor och lampor smyckar varje fönster, orkidéer har vi ett gäng utav, det är mammas favoritblomma.



Jag hade kunnat gå på hur länge som helst om allt annat men det är nog inte så intressant, ni får nöja er med detta.

What hurts the most


Jag har inte tagit kort på mina klappar än/lagt in bilderna från igår, så ni får ta listan först idag.



Dag 22 – Det här upprör mig

Djurplågeri upprör mig. Egoistiska människor, armbågsmänniskor på dansgolvet, folk som skyller ifrån sig, som inte tar ansvar och såna som inte uppskattar vad dom har innan det är försent. Det är rätt mycket som upprör mig faktiskt men det ovan och falska människor är värst. Kort sagt sånt de flesta blir upprörda över om man inte tillhör en kategori redan, då vet men nog inte om de själv. Slavhandel, rassism.. listan kan göras lång, men ni hajar vilket spår jag är inne på, right?

1994 togs denna bild av Kevin Carter i Sudan.



Barnet höll på att kräla till ett "United Nation Food Camp" som låg någon kilometer bort. Carter tog koret och gick sedan sin väg. Inget vet vad som hände med barnet men vi alla kan ju lista ut svaret.
Han vann Pulitzerpriset för bilden men tog tre månader senare självmord p.g.a. depression.

Detta upprör mig.

Go ahead as you waste your days with thinking


Dag 21 – Mina dåliga sidor

Jag tycker jag nämnde några av mina dåliga sidor under Dag 14. Kan bygga på mitt datorberoende och att jag slösar alldeles för mycket pengar - och för ofta. Internetshopping är en stor passion för mig.
Jag är en matchnings-freak, men det tycker jag inte är dåligt, andra tycker väl kanske jag är lite överdriven dock...
Jag vill inte påstå att jag kommer sent, utan jag kommer alltid preciiiis i tid, det tycker jag själv är jobbigt men hur man än gör blir det alltid så, hade ju hellre varit lite tidig.
Jag är överkänslig gällande det mesta och har en rätt kort stubin. Jag är även ett stort matvrak.

Där har ni mig i stora drag, med mina dåliga sidor presenterade på silverfat.


I'll still catch a grenade for you.


Dag 20 – Mina förebilder

Min största förebild är min syster. Det har det alltid varit och det lär det alltid vara.
När jag var liten älskade jag grädde men det gjorde inte hon, så jag slutade äta det. Nu gillar jag det inte så värst mycket. Samma sak gäller blåbärssoppa, men jag har nog aldrig slutat gilla det, jag slutade bara dricka det - egentligen är jag halvt besatt av det!
Jag antar att det var såna saker men gjorde förr när man såg upp till någon. Helt ärligt har jag väl aldrig varit jätte hypad över att ha hål i naveln heller, men nu har jag haft det i 7,5 år.
Jag tror inte jag behöver någon förklaring till varför jag ser upp till henne egentligen. Hon är min storasyster, är det inte meningen att hon ska vara min förebild?


Lights will guide you home


Dag 19 – Detta ångrar jag

Jag ångrar inte saker jag gjort, utan saker jag inte gjort. Att ångra något som redan hänt är bara onödigt. Det är slöseri med energi på något du inte kan ändra/påverka i alla fall. Detta är även en stor del till varför jag vill vara med överallt och göra allt. Jag vill inte gå miste om något och sedan behöva tänka: "Tänk om...".

Jag ångrar att jag inte sparat pengar till en USA-resa, varje gång jag kollar på bilder därifrån börjar jag nästan lipa för att jag saknar det så mycket. Jag ångrar att jag inte bloggade när jag var i USA.



Det är nog det jag ångrar mest. Annars är jag rätt nöjd med det liv jag lever. Man ska inte lägga energi på dåliga saker, det gör man ändå så ofta på automatik. Jag försöker istället glädjas åt allt bra i livet, alla de småsaker man knappt lägger märke till. Det är dem guldkornen gillar jag bäst!


You play with my heart while you play your game


Dag 18 – Ett pinsamt ögonblick

När jag precis hade börjat på Stanton's och stod i kassan skulle en familj beställa. En beställnign återstod och då säger jag (till mamman i familjen om barnet):
"...och vad vill han äta?"
Mamman ger mig en menande blick och säger:
"Hon vill ha..."

Det tyckte jag var grymt pinsamt, just då. Nu får det typ 2/5 solar.



En annan grej som hände i somras var snäppet värre, även detta på jobbet.
Bakgrundshistorien till detta är att samtalet som följer handlar om en kille som brukar äta på Stanton's och alltid beställer samma sak. Jag och Emma diskuterar detta och honom, jag inleder samtalet.

"Åh, han är så snygg! Beställer alltid samma sak med, söt."
"Han hade man inte tackat nej till..."
"He he, neeeej."
"Min!"
"Glöm det, jag sa det först!"
"Men nej, så kan du inte göra!"
"Det är lugnt, jag tror han har tjej... hon där sminkade tjejen." (Visade sig dock att jag hade tagit fel på tjej).
"Ahaa."
"Vad är det nu han heter.. jo just det typ (säger rätt förnamn och efternamn)"
"Aha okej." - Går in i köket.

Jag står ensam kvar ute vid salladsdisken när killen i fråga lutar sig tillbaka på sin stol och kollar rakt in i restaurangen, rakt på mig.
Det visade sig att han suttit bakom dörren på uteserveringen och hört hela samtalet. Skitkul att stå där ensam. Fort som attan springer jag in i köket och skrattgråter inför Emma.


Without you I'll be miserable at best


Hittade två bilder jag tänk publicera när jag skrev om min syster Rebecka, självklart glömde jag det. Så här kommer de istället :)


Come home to my darling


Dag 17 – Barndomsminne

Mitt starkaste/första bardomsminne var nog när jag sakta men säkert rev sönder våran tapet hemma i TV-rummet bakom bokhyllan. Face it, allt förbjudet är roligt! - Det lärde jag mig i tidig ålder.
Våran tapet bestod av bruna snören som var färgade på olika sätt så de bildade blommor, tror jag. Nu tänker ni er säkert en halmlada men det var rätt fint faktiskt, hemtrevligt och det såg inte alls dumt ut. Hittar tyvärr ignen bra bild som jag kan visa er.
Bokhyllan vi hade gick inte ända in i hörnet så där brukade jag ställa mig och dra av ett snöre i taget, bit för bit. Självklart var det ju inte jag när de frågade om vem som hade gjort det.

Det är det första jag tänker på när folk frågar mig om ett barndomsminne. En annan grej jag tydligt minns är våran barnstol som man kunde tippa/göra om till en annan slags stol med bord. Skitcoolt enligt mig! Dock hittar jag ingen bild på den heller...


My first kiss went a little like this


Dag 16 – Första kyssen

Idag är det dags att skriva om min första kyss, spännande?
Året var 2006, tror det var den 8:e eller 9:e augusti. Sommaren drog mot sitt slut och det var snart dags att börja skolan igen. Sommarlovet hade varit bättre än väntat! Jag hade träffat massa nya vänner, hängt med á la jao, börjat använda leggings istället för byxor (och Linnéa hade fortfarande på sig jeans), spenderat de flesta dagar/kvällar på att cykla runt i Olofsbo, slingat stora partier av håret rött, bott i min Elvine jacka, jag hade haft en fantastisk sommar helt enkelt!
Mot slutet av sommaren började jag hänga en hel del med Oscar. När jag gick i sexan hade jag en crush på honom men då blev Prim "ihop" med honom, haha! Drama, drama, drama. Åren hade dock passerat och det var längesedan glömt. Vi åkte moped, träffade Linnéa och Johanna och hängde i Olofsbo, vi hade bara kul helt enkelt.
Så en kväll innan jag skulle köra hem från Oscar, efter att vi hade varit ute och kört, fick jag min första kyss mitt på garageuppfarten. Det finns väl inte så mycket detaljer att gå in på, och det tänker jag inte göra i alla fall. Det var vad som hände, kort och gott. Sen hoppade jag på min moppe och skrattade högt hela vägen hem.


Help me, help you.


Dag 15 – Mina drömmar

Jag tänker stort, jag vill inte slösa bort mitt liv på meningslösa saker. Inte strävar jag efter att kamma hem ett Nobelpris, men jag vill göra något betydelsefullt, jag vill bli ihågkommen.
Jag drömmer om att resa och få se världen. Jag drömmer om att få hjälpa fattiga barn i U-länder få sitt liv på fötter. Jag vill hjälpa familjer, ja, hela byar! Jag vill vara volontär, jag vill vara au pair, jag vill inte fastna här.
Jag vill att det ska kännas att jag har levt mitt liv, att jag utnyttjat det på bästa sätt. Jag vill att folk ska säga "Den där Katta, hon lämnade verkligen ett starkt intryck på mig." efter min död. Kort sagt vill jag helt enkelt bara vara med att påverka, det är lättare sagt än gjort. Det är även mycket snack och lite verkstad.
Jag önskade jag hade mycket, mycket pengar. Absolut hade jag shoppat, ni känner ju mig, men jag hade även kunnat använda pengarna till att hjälpa andra, hjälpa mig själv att hjälpa andra.
Klyschigt nog drömmer jag om världsfred. Jag drömmer om en grön planet där generation efter generation ska få leva i fred på en planet där man utvinner energi från en sol som aldrig kommer slockna. Jag drömmer om ozonhål som inte finns och jag drömmer om en värld utan fästingar. Face it, de är de enda djur på vår planet som inte ingår i en näringscirkel.

Jag drömmer om en värld där alla delar lika, en värld med jämställdhet i varje land mellan kvinna och man, svart och vit. Jag drömmer om ett liv efter detta där alla är lyckliga och smärta där inte existerar. Jag drömmer om en värld där alla lever i harmoni med varandra.



Imagine all the people
Living life in peace

You may say I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope some day you'll join us
And the world will be as one


Where is the love?


Dag 14 – Dåliga vanor och laster

Mina laster är
att jag alltid vill vara med på allt. Jag pratar ofta för mycket och för fort, jag är lat och jag spenderar alldeles för mycket. Jag är för snäll och håller allt jag egentligen känner inom mig med risk för att såra folk om jag säger vad jag egentligen tycker. Det slutar oftast med att jag själv mår dåligt. Jag har väldigt kort tålamod och jag rapar offentligt. Jag lever i en organiserad oordning - de flesta skulle dock bara kallat det oordning. Jag är även väldigt, väldigt självkritisk. Jo just det, en till! Jag skjuter alltid upp saker!



Mina dåliga vanor är
att jag äter dåligt och på fel tider, jag har även tvångstankar (t.ex. att jag måste blåsa i glaset innan jag fyller det med dryck).

Det är faktiskt skitsvårt att sitta och bedöma sig själv. Både bra och dåliga saker, detta är vad jag har att bjuda på ikväll, kommer ni på något annat får ni hojta till.

Dock kan mitt rum se ut såhär med :)


Det är en gammal bild, vid nästa städning kan jag ta nya bilder så ni får se alla klädställning o.s.v. med!

If you never try, you never know.


Dag 12 – I min handväska



Jag byter väska rätt ofta och då händer det ju självklart att vissa saker ligger kvar i någon väska och liknande. Ovan ser ni det som ofta hänger med och släpar runt på. Dock inte boken, den har jag med när jag är på skolan för att ha något att läsa på samlingarna.
Plånbok och nycklar säger ju sig självt.
Penna och papper, alltid bra att ha!
Toffs - för dåliga hårdagar.
Läppsyl/läppglans/läppstift - läpprodukter av alla slag är ett måste och dessutom en helt fantastisk uppfinning!
Tamponger - alltid med, behöver inte jag behöver säkert någon annan och då är det ju klart man ställer upp! :)
Tuggummi brukar finns med, men är för tillfället slut.
Glasögonen brukar också hänga med - men inte idag.
Mobil och kamera har jag också alltid med mig, ligger de inte i väskan har jag det i jackfickorna. Det jag kan tänkas behöva som inte syns ligger förmodligen intryckt i plånboken. I den kan man hitta allt från tandpetare till donationskort.
Mina väskor går oftast i brunt läder, alla i olika nyanser och storlekar. Just den på bilden har jag hittat i mammas garderob så jag fick behålla den.
Ska försöka tillägna mina väskor ett inlägg inom snar framtid.

Imorgon ska jag avslöja mina dåliga vanor och laster. Hörs då!

I need you to need me back.


Jag byter plats på dag 12 och 13, har inte hunnit ta någon bild på min väska så jag sparar det till imorgon. Jag ska nu alltså berätta om min vecka.




Dag 13 – Den här veckan

Denna veckan har inte varat så länge. Igår var det Lucia och då sov jag till sent, jobbade, åt en lussekatt och drack mjölk till. Idag har jag jobbat på Skogstorpsskolan, imorgon ska jag jobba på Skogstorpsskolan och från och med torsdag blir jag fast på Stanton's. Jag kommer att jobba varje vardag framöver, Skogstorp hamnar alltså tyvärr i kläm då. Ikväll kommer även tjejerna hit och så ska vi julbaka. Det blir nog lite av varje, knäck, conflakeskakor, pepparkakor, ischoklad, chokladdoppad marsipan och skumtomtar. Yummie!
Imorgon efter skolan ska jag och far gå på julklappsjakt. Vet inte riktigt vart vi ska, men det blir nog bra i vilket fall som helst!
På torsdag har jag nog inga planer förutom jobbet men det är skönt att få ta det lugnt lite då och då med.
På fredag ska jag jobba igen, varje vardag som sagt och var tredje helg. I helgen ska jag njuta av min ledighet och ladda upp inför juldagen genom att mysa med mina älskade flickor.

Det var/är min vecka i stora drag. Hoppas ni får en toppenvecka, det tänker jag ha :)


Tidigare inlägg
RSS 2.0